Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SMÄRRE MEDDELANDEN
J43
när flyttningsinstinkten vaknade kunde företaga återfärden till
Ungern. Nu framställer sig frågan: huru kunde dessa änder ha reda
på vägen tillbaka till Ungern? Detta är mera gåtlikt, än att
mandarinänder, såsom vi även erfarit i vårt land, under våren
företaga en flyttningsfärd från mellersta Europas fågeldammar i
nordlig riktning i enlighet med de vilda stamfädernas normala vanor.
Fågelnotiser från Örebrotrakten.
En ihjälsvulten rördrom, Botaurus stellaris, hittades i början på
april vid Fjugesta. Om den försökt att övervintra och slutligen
dukat under eller återvänt från flyttningen är ovisst, men det förra
kanske mera sannolikt.
En vit stork besökte härom dagen Vinön i Hjälmaren.
Carlslund, Örebro, den 20 april 1931.
H. Dieden.
En »Guldtunga».
Till Nordiska Kompaniets fiskaffár inkom tillsammans med
annan fisk från västkusten en guldfärgad sjötunga, Pleuronectes
cyanoglossus L. Dess guldfärg var så fullständig som möjligt.
Spetsstjärtade långebarnet, Lumpenus lampetraeformis, i
Södermanlands skärgård.
Ehuru visserligen denna fiskart förekommer i Östersjön och
ända upp i Bottniska viken, fångas den dock så pass sällan, att
ett fynd kan förtjäna att omtalas. Fiskeriintendenten Dr. Th.
Ekman har nyligen till Riksmuseet överlämnat ett exemplar av denna
art, som under vintern 1930—31 fångats i strömmingsnot vid
Griskär i Bälinge socken, Södermanlands län. Enligt uppgift av
fångstmannen, Fiskaren A. Sjöberg, som tillvaratagit fisken, var största
djupet i det ifrågavarande notvarpet 19—20 meter. I samma notvarp
hade erhållits stor torsk, på grund varav man antagit, att det skulle
ha varit många Lumpenus på platsen.
Sars’ ålbrosme, Lycenchelys sarsii, Collett.
Denna fisk hör till de mest sällan fångade av dem, som dock
med rätt stor visshet kunna sägas tillhöra vår fauna. Detta beror
dels därpå, att den är så liten och smal, att den ej fastnar i
vanliga fiskredskap, dels därpå att den lever på så stora djup. Helt
nyligen erhölls till Riksmuseet det exemplar, som här har avbildats.
Det har fångats i Gullmarsfjorden av räktrålare och överlämnades
till Kristinebergs Zoologiska station, varest det konserverades av
Dr. Gunnar Gustafsson och sedan uppskickades. Då det var så
väl bevarat, ansågs det vara lämpligt att låta fotografera det, för
att lämna en god bild.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
