- Project Runeberg -  Fauna och flora / Tjugoåttonde årgången. 1933 /
93

(1906-1936) With: Einar Lönnberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

smärre meddelanden

9’

städes, att en sommargylling, som ringmärkts i Pommern i juni
1932, skjutits samma år i sept. i oasen Baharijeh i Egypten. Hr
H. Sturm omtalar, att en gärdsmyg, ringmärkt på genomflyttning
vid Greifswald i sept. 1931, träffats i sept. följande år vid Como i
Italien. Det skulle ej vara alldeles omöjligt, att denna fågel
ursprungligen kommit från Sverige, ehuru vi i allmänhet betrakta
våra gärdsmygar såsom stannfåglar, men en del av dem flyttar
nog, liksom fallet är med flera andra stannfåglar. En rörsångare,
ringmärkt på Usedom i juli 1931, återfanns i okt. följande år i
Algarve i Portugal enligt hr H. Prescher.

Fågelnotiser från Dannemora.

Följande smärre meddelanden kunna möjligen vara av intresse
för vänner av vår fauna. Jag tillåter mig börja med kniporna.
Dessa ha ökat och äro nu ett vanligt inslag som villebråd i
senhöstjakterna på änder, och de ha dessutom utbrett sitt
häckningsområde, så att detta numera även omfattar Dannemorasjön.1 I
fiskodlingsdammarna finnas de dock talrikast, och där bli stora
kullar. I sjöar, där gäddan är talrik, ser man dock så gott som
aldrig en stor kull, som kommit över de första veckorna. Då
gäddan många gånger iakttagits decimera andkullar, är det mer än
sannolikt, att hon också bär skulden för de små knipkullarna. I
vinter skall jag emellertid söka utrota gäddan i Slagsmyren, som
är avtappningsbar, och sedan skall det bli intressant att se, om
det blir stora knipkullar där också.

De vita doppingarna, om vilka jag meddelat i dec. 1927, att
de två år å rad haft vita ungar (albinos), har jag ej sett till sedan
dess. En skogvaktare sköt nämnda år en halvvuxen unge, som
han har uppstoppad.

Vigg, Nyroca ful i gula, och brunänder, N.feritia, tilltaga
årligen, liksom även skedanden, Spatula, clypeata. Vattenrallen, Rallus
aquaticus, synes ej heller vara sällsynt. Förra året såg jag den på
tre olika lokaler. Den grönfotade sumphönan, Gallinula chloropus,
såg jag även på nära håll i Dannemorasjön i höstas, då hon kom
gående på flytande stjälkar och vass. Ehuru jag ej sett henne i
det fria förr, kände jag genast igen henne.

Under isläggningen kunde jag iakttaga en alfågelhane i en
isvak i Dannemorasjön. Två av Lövstabuktens havsörnar sökte
fånga den och några andra vingskjutna dykänder, men då detta
ej lyckades, satte de sig på iskanten och väntade. Från tidigt på
morgonen till sena kvällen sutto de där och bidade sin tid.
Antagligen väntade de, att den lilla vaken skulle frysa ihop och tvinga
änderna upp på isen.

Havsörnarna hålla fortfarande till vid fiskodlingens dammar,
där de ständigt hålla sig, så länge det finns något att äta. Under
sommaren lockar den goda andtillgången dem att hålla till där,
och under hösten är det tydligen fisken. Under dammarnas av-

1 Orsaken till denna ökning är, att holkar uppsatts för kniporna att
häcka i. Red.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Thu Feb 8 00:24:55 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/faunaflora/1933/0103.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free