Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Internationellt fågelskydd. Av P. von Seth
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
4
P. VON SETH
till att hålla kråkstammen i schack. Om sjukdomar uppträda,
som epizootiskt härja bland bland stammarna av vissa
villebråd, är det, enligt vad veikställda forskningar giva anledning
antaga, mycket troligt, att en sådan utveckling av sjukdomen
befordrats av samma förfaringssätt från människans sida.
Rovfåglarna kunna visserligen åstadkomma en del förtret, men
de äro säkerligen i ännu större utsträckning ypperliga
renhållningsarbetare, som vi ej ostraffat kunna göra oss av med.
Genom det ensidiga sätt, på vilket konventionen inriktades,
kommo även en del fågelarter att falla utanför dess räckvidd,
som under alla förhållanden icke ens med dåtida uppfattning
kunde rubriceras som skadliga. Detta gäller särskilt
simfåglarna och en del vadarefäglar. Om, såsom väl är antagligt,
deras lämnande utan skydd ansågs i fridens namn berättigat
även av det skäl, att de syntes förekomma i sådana mängder,
att deras skyddande i internationell väg kunde vara onödigt,
så har erfarenheten grundligt vederlagt denna uppfattning.
Hur t. ex. antalet andfåglar nedgått på sista tiden, framgår
icke minst av det avtagande, som ägt rum i fångsterna vid
andkojorna i de olika länder, där sådana ännu förekomma. I
fråga om vissa fågelarter är ställningen kanske redan den, att
det kan bliva tal om fara för utrotning.
Slutligen har det nog också kommit att allt mer ingå i
det allmänna medvetandet, att den människan omgivande
naturen är något, varmed hon ej har obetingad rätt att härja
hur som helst för sina egoistiska syften, och att, om hon det
gör, hon riskerar att beröva sig själv omistliga värden av
moralisk och estetisk art.
Redan för länge sedan har man också på ornitologiskt
och andra naturvänliga håll börjat arbeta på en revision och
utvidgning av 1902 års konvention. Att tanken på en sådan
åtgärd med särskilt intresse upptagits i de nordiska länderna
är en naturlig följd av den ställning vi intaga i förhållande
till de sydligare länderna. Det är ju nämligen så, att det är
vi, som i fråga om största delen av de fågelarter, om vilka
det rör sig, intaga ställningen av producenter, medan de
sydliga länderna till en stor del endast tillgodogöra sig vad som
kommer härifrån. Särskilt vad Sverige, Norge, Finland och
norra Ryssland angår är denna producentställning klart
utpräglad, och detsamma kan väl också sägas om Island, även
om en del av fåglarna därifrån skulle gå andra vägar än våra
flyttfåglar.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
