Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Några intressanta fågelfynd, sammanställda av Einar Lönnberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
i6
EINAR LÖNNBERG
några öar utanför Irlands kust. Vilsekomna exemplar ha
träffats i Danmark och Norge ganska många gånger och i
Sverige torde väl omkring ett halvtjog fynd ha gjorts under
de senaste 100 åren.
2. Tereksnäppan, Terekia cinerea, Güldenst., för första
gången funnen i Sverige.
Samtidigt med att konservator Edvin Jansson lämnade
ovan återgivna meddelande om den klykstjärtade stormsvalan,
omtalade han även, att han »för något år tillbaka hade en
Tereksnäppa (Terekia cinerea) till stoppning». Detta var ett
synnerligen intressant fynd, som förtjänade att bliva närmare
bekant, och exemplaret, såsom det första i Sverige funna, borde
helst ha sin plats i Riksmuseum. Jag bad därför konservator
Jansson sätta mig i förbindelse med ägaren till den sällsynta
snäppan. Ett par dagar senare erhöll jag ett brev från hr
Sven Fredriksson, Skara, som lämnade följande meddelande.
»I april 1934 sköt undertecknad i Hornborgasjön en
tereksnäppa. Jag har behållit den själv till i dagarna, då den
överlåtits till Göteborgs Museum. Jag har länge tänkt
tillskriva professor Lönnberg för att få mitt fynd publicerat i
Fauna och Flora. Nu har jag även fått brev från
konservator Jansson i Hällestad, som för professorns räkning ber
om upplysningar därom. Jag vill därför omtala följande och
ber om plats härför i Fauna och Flora, då det bör intressera
fågelvännerna ute i landet.
Våren 1934 var liksom den följande sommaren en torr
tid i Hornborgasjön. Den sterila blekebottnen låg i dagen
över stora ytor med insprängda grunda vattensamlingar. Den
28 april besökte jag norra delen. Vegetationen var ännu knappt
uppvuxen, och vadaresträcket hade ej nått sin höjdpunkt. Mitt
i en vattensamling på ungefär 200 x 150 m. och ungefär en
dm. djup upptäckte jag plötsligen en ensam liten vadare. Den
såg ut som en glutt i drillsnäppeformat. Fågeln uppehöll sig
endast mitt i polarna, aldrig inne i vegetationen, som
grönbenor och andra vadare bruka, och den tycktes snarare simma
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
