Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Till kännedomen om stensimpans och bergsimpans förekomst i Sverige. Av Orvar Nybelin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1 IO
ORVAR NYBELIN
dem till Kungl. Lantbruksstyrelsen. Utom en viss ojämnhet
beträffande svarens antal från olika landsdelar måste det
inkomna uppgiftsmaterialet dessutom bliva behäftat med en
annan svaghet, nämligen en rätt stark disproportion mellan
uppgifterna angående de större, allmänt kända och ekonomiskt
värdefullare fiskarterna å ena sidan och de små, ekonomiskt
betydelselösa och därför lätt förbisedda å den andra, vartill
slutligen kom en viss osäkerhet, beroende på
missuppfattningar, som lätt kunde uppstå genom förekomsten av sådana
mot gängse benämningar stridande lokala namn som »asp»
för vissa sikformer, »siklöja» för småväxta sikraser, »rua» för
sarv, »vimma» för löja o. s. v. Om alltså redan uppgifterna om
våra vanligaste och mest kända fiskarter måste anses behäftade
med en viss osäkerhet, så gäller detta i hög grad om de smärre
och ekonomiskt betydelselösare. I sitt nyssnämnda arbete
påpekar också Lundberg detta förhållande för en del arter, för
vilka han därför ej heller upprättat några utbredningskartor,
nämligen för stensimpan och bergsimpan, storspiggen och
små-spiggen, nissögat och grönlingen, sandkryparen och kvidden
(elritzan), stämmen och färnan, groplöjan och björknan samt
flod- och bäcknejonögat.
Även om senare forskare på viktiga punkter fördjupat vår
kännedom om sötvattensfiskarnas förekomst i vårt land
återstår beträffande flera av de nu nämnda fiskarterna mycket
att göra. Då dessa arters praktisk-ekonomiska betydelse
såsom agnfisk, foderfisk för värdefullare arter eller som
näringskonkurrenter till dem (s. k. »ogräsfisk») kanske ej är så ringa
som man i allmänhet föreställer sig och då vidare en
närmare kännedom om deras utbredning inom landet är av stort
vetenskapligt intresse (även andra kompletteringar i vår kunskap
om sötvattensfiskarnas förekomst och utbredning äro
naturligtvis synnerligen värdefulla!), så synes det mig vara angeläget att
undersökningar över deras förekomst ej helt åsidosättas.
Sedan en del år tillbaka har jag, då tillfälle därtill
erbjudit sig, gjort iakttagelser över förekomsten av tvenne av
de ovannämnda arterna, nämligen stensimpan, Cottus gobio L.
och bergsimpan, Cottus poecilopus Heckei.. Vad man hittills
vetat om deras utbredning inom landet har ej varit mycket.
Delvis har detta berott därpå att de kända fyndlokalerna varit
så få, dels också därpå att man ej varit fullt på det klara
med om de verkligen representera skilda arter eller blott
utgöra variationer eller lokalformer av en och samma art, var-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
