- Project Runeberg -  Fauna och flora / Trettioförsta årgången. 1936 /
168

(1906-1936) With: Einar Lönnberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Korta anteckningar om Ertholmenes vertebratfauna. Av John Bernström

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

i66

john bernström

Larus fuscus fuscus L.

Allmänt häckande på Gräsholmen, dess enda häckplats i
Danmark.

Larus argentatus argentatus Pontoppidan.

Många par häcka på Gräsholmen, artens typlokal.

Sterna hirundo hirundo L.

En koloni på ett 20-tal par häckade på Gräsholmen.

Sterna macrura Naumann.

Enligt A. Larsen skall silvertärnan ha häckat på
Gräsholmen 1925. Jag såg den icke under min vistelse på
Ert-holmene.

Uria aalge intermedia Nilsson.

Sillgrisslan — av Karlsörasen — häckar i tvenne mindre
kolonier på Gräsholmen sedan 1928. Möjligen har den funnits
där tidigare, liksom även på Bornholm.

A lea tor da L.

Allmän på Gräsholmen. Liksom föregående art häckar
den icke annorstädes i Danmark.

Av de 16 fågelarter, som 1935 häckade på Ertholmene,
kan strandskatan och de 8 simfåglarna (utom möjligen
sillgrisslan) betraktas som öarnas ursprungliga fauna. Av
tättingarna äro staren, gråsparven och de båda svalorna direkt
beroende av människan, i det att de bygga sina bon
företrädesvis i holkar och under taklister. De nuvarande
häckplatserna för bastardnäktergal och törnsångare anlades av
människan i mitten av 1700-talet och som Ertholmene ligga
mitt i ett flyttningsstråk, torde man ha rätt att i deras
förekomst här se ett ganska gott exempel på förkortad flyttning.
Vad sädesärlan beträffar, är det ju tänkbart att den kan ha
funnit levnadsbetingelser på öarna redan fore människans
ankomst, ehuru även denna art ofta följer bebyggelsen. —
Det är anmärkningsvärt att skärpiplärka, svärta, tobisgrissla
och havstrut icke häcka på Ertholmene.

På Ertholmene finnas inga ödlor eller ormar.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Thu Feb 8 00:25:52 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/faunaflora/1936/0176.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free