Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fladdermössens vandringar. Av E. L.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
i/8
E. L.
siffror ådagalägga, huru mycket talrikare fladdermössen äro i
Tyskland än hos oss.) Av denna art ha endast fyra märkta
exemplar återfunnits. Dessa ha däremot företagit desto längre
resor. Den, som träffats på längsta avståndet, återfanns i
Litauen och hade tillryggalagt ej mindre än 750 km. Om den
skulle ha styrt sin kosa rakt norrut hade den nått långt upp
i mellersta Sverige. Detta visar möjligheten av, att de exemplar
av denna art, som träffats hos oss, möjligen kunna vara
flyt-tare nerifrån kontinenten. De tre övrigas väglängder äro
visserligen kortare, dock ganska respektabla nämligen 460,310
och 280 km.
För att tnan skall kunna ha rätt att jämföra fladdermössens
vandringar med fåglarnas flyttningar, fordras, att de skola
återvända till sina vinterkvarter. För att utröna detta har man
på vissa ställen, där dessa kvarter äro jämförelsevis
överskådliga, gjort kontrollundersökningar och därvid återfunnit
omkring 40 % av de märkta djuren, en gång t. o. m. 44,2 %. Detta
måste betecknas såsom ett synnerligen gott resultat, om man
besinnar, att en del djur sannolikt dukat under för fiender
eller på annat sätt under sommarens lopp, dels också att några
andra möjligen kunna ha tagit sin tillflykt till någon helt
närbelägen plats och sålunda faktiskt återvänt, ehuru de ej
observerats. Dessa fakta visa tydligen, att fladdermössen ha en
betydande orienteringsförmåga och ett »riktningssinne», som
leder dem även på längre avstånd. Än mera framträder detta
genom de försök, som gjorts att frakta märkta fladdermöss
till en annan plats. Då man under vintern förde bort fladder,
möss från ett kvarter till ett annat, som var avlägset, kom
ingen enda tillbaka till det, dit de flyttats. Däremot kom ett
visst antal tillbaka till sitt ursprungliga vinterhem, från vilket
de tagits. En gång säges detta ha skett på ett avstånd av
150 km. Det var ett »musöra», som lyckades så bra. För
människor synes det knappt fattbart, att dessa djur, vilkas
synförmåga är så ytterst obetydlig, skall kunna orientera sig
på ett dylikt sätt, ty det är naturligtvis absolut omöjligt för
dem att ha en genom detta sinne uppfattad minnesbild, som
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
