Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kort översikt över den kinesiska ullhandskrabbans ställning i Europa vid slutet av 1935. Av E. L.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
den kinesiska ullhandskr abb ans ställning i europa 1 85
till något djupare vatten och äro färdiga att sedan börja sin
vandring uppför floderna, vilket säges ske redan under
efter-vintern. Under sommarmånaderna synes en paus i vandringen
äga rum. Denna inträffar tidigare i de nedre delarna än i de
övre, varest vandringen däremot ej kommer i gång förr än
senare på våren.
Som ett bevis på de uppvandrande krabbornas mängd
omtalas, att vid en damm i Weser vid Bremen fångades den 23
januari 1935 22,400 st. och den 15 april 114,000 st.
Slutsumman för 5 månader var där 31/g miljon.
D:r H. Thiel har sammanställt uppgifterna om
ullhands-krabbornas näringsämnen för att utröna, om de utgöra farliga
konkurrenter till de nyttiga fiskarna i det avseendet. Han
framhåller då först, att omkring 50 % av dessa krabbors föda
utgöres av växter, men de äro fullständiga allätare. I allmänhet
kunna de ej fånga fiskar. Fiskrester utgöra ej mer än 3,5%
av deras föda, och denna kvantitet kan gott till stor del
utgöras av döda fiskar. Däremot äta de lägre djur av olika slag,
såsom märl, sandräkor (Crangon) och andra smärre kräftdjur.
Där krabbstammen är riklig, gör sig ej sällan kannibalism
gällande. Insekter och larver av sådana, framförallt
mygglarver (Chironomus) förtära de ofta. I det mest undersökta
området vid Elbemynningen utgöra snäckor och kulmusslor
(Sphaerium) samt vissa maskar (Tubifex) en väsentlig
beståndsdel i krabbornas diet. Med avseende på den animaliska födan
äro sålunda ullhandskrabborna näringskonkurrenter till fiskarna,
särskilt om man tager hänsyn till den oerhörda mängden.
För att söka utröna, om man möjligen skulle kunna nyttja
dessa krabbor till något nyttigt ändamål, har man gjort
kemiska analyser av malda dylika. Likaledes har man försökt
göra olika slags preparat av krabbor, men resultaten ha ej
synts särdeles lovande. Så har t. ex. den olja, som kokts ur
krabborna egentligen blott passat att, liksom valtran, användas
till skosmörja och till framställning av billig såpa. Dessutom
innehåller krabbmassan endast 8 % fett, så att oljeutvinningen
ej lönar sig. Den lämpligaste användningen tycks vara att
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
