Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Smärre meddelanden - Dvärgmås, häckande i Värmland - Fisktärnan, Sterna hirundo, häckar i Jämtland - Svarttärnan försvinner definitivt från Gotland?
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
smärre meddelanden
2 39
Dvärgmås häckande i Värmland.
Den 20 maj i år hade jag nöjet anträffa tvenne bon av
dvärgmås, Larus mimitus, i en liten igenväxande vik här i
Karlstadstrakten. Boen lågo på omkring sju meters avstånd från varandra.
Det ena innehöll tre ägg, det andra däremot endast ett. Vid
tillfället flögo fem dvärgmåsar över mig, men en av fåglarna flög snart
bort, varför det kan tänkas, att den hade bo på annan plats.
Karlstad den 23 maj 1936. Bengt Larsson.
Fisktärnan, Sterna hirundo, häckar i Jämtland.
Fisktärnan har häckat i Storsjön i sommar och jag har haft
tillfälle att se 2 par, som matat sina ungar alldeles utanför min
bostad. De ha kunnat studeras på sä nära håll, att den svarta
näbbspetsen kunnat urskiljas med oväpnat öga. Uppgifterna i
litteraturen om silvertärnans och fisktärnans utbredning i Norrlands
sjöar äro rätt diffusa. Jag har därför suggererats till den
uppfattningen, att silvertärnan skulle vara mera allmän än den andra
arten här i Storsjön. Sedan jag gjort närmare iakttagelser, har jag
funnit, att fisktärnan är minst lika allmän. Man måste ju ha
objekten på ganska nära håll för att med säkerhet kunna urskilja de
båda arterna.
Östersund den 20 juli 1936. L. Strindberg.
Till ovanstående kan anföras, att redan i arbetet »Svenska
Fåglar» framhålles, att S. Ekmans uppgift om fisktärnans nordgräns
i vårt land ej håller streck, i det att han säger, att den, för så vitt
det gäller landets inre delar, skulle vara att söka i södra Dalarne.
Det påpekas nämligen i samband härmed, att Meves redan 1860
omtalat fisktärnan för Östersund och att senare Zetterberg
omnämnt den för södra Lappland. Ovanstående inlägg är därför desto
mera välkommet och upplysande. Red.
Svarttärnan försvinner definitivt från Gotland?
Under en ringmärkningsfärd runt Gotland i juni månad i år,
hade vi bland annat tillfälle att studera det fågelrika Lina träsk.
Detta torde f n. vara svarttärnans enda häckningslokal på Gotland.
Sjölander och Svärd, som besökte träsketåren 1929 och 1930,
uppskattade antalet häckande svarttärnor till 20 par och nämna även
förekomst av dvärgmås. I år häckade 7 par svarttärnor och
dvärgmåsen syntes icke till. Rödspoven, som nyligen häckat pä Lina
myr (F. o. F. 1933 p. 191)1 letade vi också förgäves efter. Det är
alltså tydligt att en påtaglig minskning ägt rum, vilket troligen
beror på lågt vattenstånd med alltför torra mader och för litet
klarvatten. Detta är dock förhållanden som kunna tänkas variera
och möjligheten alltså stå öppen för fåglarna att så småningom
återvända till sin sjö. Emellertid hörde vi av befolkningen att s. k.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
