Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Borstigeln, Acanthobdella, funnen i Sverige, en intressant nyhet i vår fauna. Av Einar Lönnberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
2 I 8 einar lönnberg
detta ej förut omtalats såsom funnit i Sverige1, var det alltså
ett mycket intressant fynd, ej blott geografiskt, utan även
emedan denna igel i systematiskt hänseende intager en
märkvärdig mellanställning mellan iglar och daggmaskar.
Om sina iakttagelser rörande borstigelns förekomst har
herr Dan Anderson i brev meddelat talrika upplysningar,
vilka här återgivas.
Borstigeln går allmänt under namn av »fisklusen» i
Norrbotten. Herr Dan Anderson uppgiver, att den träffas på
laxöring och harr, vanligen mest på den förra, men i år synes
harren ha varit mera angripen än föregående år. Ibland sitta
iglarne tvärs igenom ryggfenan, ibland vid fettfenan och ibland
vid bukfenorna, någon enstaka gång vid analfenan. När de sitta
vid bukfenorna, händer det, att de ha framändan inuti bukhålan.
I sådana fall har det ej iakttagits, om fiskens inre organ
angripits, men några direkta undersökningar härom ha ännu ej
företagits.
Iglarna äro mycket svåra, ja så gott som omöjliga, att
frigöra från fisken i oskadat skick, säger herr Dan Anderson
och fortsätter: »Om man försöker att ta dem mellan naglarna
och dra ut dem, blir resultatet endast att ’innanmätet’ klämmes
ur dem och de sitta kvar lika väl. Enda sättet är att försöka
skära lös dem med en vass kniv.»
»Fisken tycks dock ej lida synbart av påhänget, ty det är
ingen skillnad i hull och livlighet på dessa fiskar och de få
exemplar man fångar, som ej ha parasiterna.» Befolkningen
vid älven säger, att fisken i alla tider har haft dessa maskar,
vilka de som sagt kalla »fisklus».
Rörande borstigelns förekomst och utbredning har herr
Dan Anderson i brev meddelat ytterligare följande: Han
iakttog dessa iglar första gången då han år 1933 fiskade i St.
Luleälv från Harsprånget och ner till Muddusjokks utlopp i
nämnda älv. Han har vidare erfarit, att iglarne förekomma
även ovanför Harsprånget ända upp till källsjöarna. Om de
1 Det visade sig dock sedan, att det var företrätt i Riksmuseets samling
av iglar. Jfr nedan.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
