Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
intet häraf kunde gå i verkställighet, förr än efter konung
Fredriks död.
Det var icke första gången denna tarike upprunnit,
fast af andra personer, uti olika afseenden och olika tider.
Det underliggande partiet var alltid benäget till
regementsförändring, antingen till inskränkning eller till utvidgande
af konungamakten, allt efter som denna var med eller emot.
Allt sedan 1727 började eftertankan vakna hos
tank-föra menniskor. Man såg anarkiska oredan göra
skyndsamma framsteg; man började skönja faran för friheten,
genom thronens grannskap och konungamaktens stränga
fängslande under lagsens bojor. Man såg tre stånd, med
skyndsamma steg, öfverstiga den rörläggning, inom hvilken
adeln, sedan äldsta tider, förskansat sina fördelar och
företrädesrättigheter. Man såg osäkerheten för embetets
ut-öfning och embetsmän tilltaga, och alldramest för
rådkammaren, som hade, efter 1727 års märkvärdiga riksdag, intet
annat stöd att vänta, än riksens ständers förtroende, som
var ombytligt.
En stor del hade redan 1739 fallit på den tankan, att
efter konung Fredriks död, upprätta en republik i svenska
thronens ställe; men uti vissa delar inrättad efter den
ve-netianska. Bland dem voro grefve Tessin och generalen
Charles Emil Lewenhaupt. Denna omständighet
påskyndade ock nämnde generals fall.
Kronprinsen Adolf Fredrik var kommen till Sverige
med helt annan politisk disposition, än hattarnes. Hans
håg ledde honom till Englands och Rysslands intressen och
följaktligen till mössorna; men sedan grefve Tessin och
hattarne intagit drottningens sinne, vunno dessa och
Frankrike snart hennes gemåls biträde, och för att fästa dem
begge, framställdes ett högt mål, af en tillkommande
utvidgad konungamakt, hvilken var mera att önska än att
hoppas. Pluraliteten uti nationen tänkte icke lika med
partiernas hufvudmän uti detta ämne; icke heller egde det
unga hofvet den egenskapen, att göra sig älskadt.
Kronprinsen var god, men ansågs såsom enfaldig och sin gemål
så undergifven, att han ingen vilja egde; prinsessan åter
så qvick, så fritänkande, så högdragen, så yppighet äl-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
