- Project Runeberg -  Riksrådet och Fältmarskalken m. m. Grefve Fredrik Axel von Fersens Historiska Skrifter / Andra delen. Annotationer och anecdoter öfver konung Adolph Fredriks och drottning Lovisa Ulrikas tidehvarf, från och med år 1743, till slutet af 1756 års riksdag /
II

(1867-1872) [MARC] Author: Axel von Fersen With: Rudolf Mauritz Klinckowström
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

rättare nedtyngdes af Sveriges krona; dess spira har han
aldrig fört, emedan konungens gemål, den sköna, snillrika
och herrsklystna drottning Lovisa Ulrika, med sjelftagen
rätt, åtog sig detta besvär och fann denna spira, hvilken
ständerna öfverlemnat konungen, såsom symbol af den genom
dem inskränkta konungamakten, allt för lätt för sitt
maktbegär och sina högtsträfvande afsigter.

”Drottning Lovisa Ulrika” — säger grefve Fersen vid
hennes grafl) — ”konungars dotter, syster, maka och moder,
född med snille och behag, förmäld med den mildaste och
välvilligaste man, som hon helt och hållet styrde,, moder
till en vacker afkomma, hade af Försynen öppnad en väg
för sig till sällhet. Hon fann emellertid ingenting annat,
på denna långa väg, än brådjup. Ett lågande och häftigt
temperament, högmod, en exalterad inbillnings liflighet, samt
en stolt själs oböjliga envishet, tilläto henne aldrig att
uppfatta något föremål ur sanningens synpunkt. Hennes gemåls
svaga och fruktande karaktär utgjorde hennes plåga, emedan
den blef ett oöfvervinneligt hinder för hennes våldsamma
och äregiriga anslag på Sveriges styrelse. Hennes passion
att herrska, ledd af hela en själs ogrannlagenhet, som ej
ville lyda moralens och philosophiens lagar, altid i kontrast
med sin moderskärlek, hvaraf hon kände de lifligaste intryck,
lät henne erfara den bittraste sorg, i samvaron med sina
barn. Sedan deras spädaste barndom förda, genom hennes
omsorger, på fåfängans och.förställningens stråt, lönade de
henne derför med otacksamhet. Hennes hjerta var godt,
uppriktigt och utan svek; men hon satte mindre tillit till
sitt hjerta än till sitt förstånd, som altid förvillade henne.
Ehuru hon ingenting visste grundligen och hennes
kunskaper endast grundade sig på en oredig och ofta afbruten
läsning i alla möjliga ämnen, förvärfvade hon sig likväl
anseende af litterär bildning, som hon altid åtnjöt i den
lärda verlden; tack vare hennes goda minne, instiftelsen af
en witterhets-akademi, bildandet af ett vackert bibliotliek,
ett naturalie-kabinett samt en mynt- och medalj-samling på
Drottningholm. Alla de tilldragelser, hvari hon hade del,

’) Se V:e delen af hans historiska skrifter.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 01:04:48 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/favfhiskr/2/0014.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free