Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Uti plena, men synnerligen hos Ridderskapet och Adeln,
blef mycken debatt öiver de Regeringsformens ord: Rådet
shall råda, men icke regera; Norrköpings beslut
åberopades. Hofpartiets tankar voro innefattade uti ett memorial,
det kammarherren Reuterholm framgaf. Deremot ställdes
samma regeringsforms ord: Konungen styrer Rike sino med
och icke utom Råds råde, hvilka uti påföljande
Regeringsformens §§ förklaras, då Konungen tillägges 2 röster, och
då derjemte säges, att pluralitet skall gälla. Härjemte
åberopades Adolph Fredriks gifna försäkran, uti Hamburg
1743; dess förnyelse, samma år, i rådkammaren, samt 1751.
Efter Konung Fredriks död, samma år, dess krönings-ed,
uppå hvilka löften och förbindelser Adolph Fredrik stigit
på svenska thronen, genom nationens fria val. Härtill
koramo riksens ständers författningar 1723, 1727, 1731 och
1738, angående förslagers uppsättande med mera.
Under de dagar detta uti plena förehades, nedsände
Kongl. Maj:t ett bref till riksens ständer, innehållande mest
samma skäl och tankar, som förut voro anförda; men uti
myndigare ordalag och derjemte den utlåtelsen, att Kongl.
Maj:t såge sig lyckligare såsom furste af Holstein och
biskop uti Eutin, än. såsom konung i Sverige, då hans
lagliga kongl. rättigheter honom bestriddes. Nog var
konunga-värdigheten, genom regeringslagarne och deras utöfning,
förringad, deruti hade Konungen rätt; men sådan som den
var, var den dock mer att akta än biskopsdömet Eutin.
I otid var denna reflexion anförd, hvilken verkade till ondo
vid detta tillfälle. Hattarne åberopade ock lagmannen
Gyl-lencreutz’ tankar, då samma fråga 1682 förevar, och då
han förespådde, som ock hände, att så snart riksens råd
blefvo fråntagne den motvigt, de ifrån ålder egt, att genom
deras röster emotstå monarkiska viljan, så vore riksens
ständers rättigheter ett tomt ord, utan kraft och verkan,
som af sig sjelf skulle förfalla och i följe deraf friheten
efter hand ombytas uti slafveri.
Under alla dessa debatter förlorade hofvet många
anhängare; en del reste från riksdagen, en del gingo öfver
till Hattpartiet. Ibland de sednare var grefve Lorentz
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
