Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Herr M. beskyller grefve Fersen för ”eu likgiltighet om
san-uingen, som måste beröfva honom allt vitsord såsom historisk
källa.” Men de källor herr M. sjelf stundom begagnar, jemte de
offentliga förstås, synas just intet innehålla det renaste vatten; ty
herr M. yttrar derom sjelf, *) (I: 14) att franska sändebudet
Cam-predon väl ej alltid var tillförlitligt underrättad om hvad som
hände, men åtminstone kunde han icke vara i okunnighet om huru
händelserna ansågos. (I: 21) Att Campredons första notis om
hertig Fredriks af Hessen frieri till Ulrika Eleonora var oriktig.
(I: 29) Rörande de i Campredons brefvexling förekommande
rykten angående Horns afsigter, sägas några af dem vara bevisligen
osanna. (I: 154) Angående Bassewitz’s éclaircissements: ”Vore
blott Bassewitz’ trovärdighet lika säker, som hans kännedom om
dessa saker.” — (II: 19) Citeras en anonym relation från Skand.
handl. XXXYILe delen, p. 322. (I: 353) citeras en anonym
berättelse i Skand. handl. XXXlY:e delen, p. 415. (I: 321) Erkän-
ner M. sig hafva begagnat, vid skildringen af 1726 års riksdag,
bland andra källskrifter, äfven ”Diarium öfver det som vid 1726
ärs riksdag uppå riddarhuset in plenis afhandladt är” — handskrift
på Upsala bibliothek af okänd författare. (II: 134) Berättar
Ca-steja att Carl Sparre känt sig före hos konung Fredrik Le
angående en pension för högstdensamme, som Frankrike och England
skulle utbetala, och att Sparre ej funnit konungen omöjlig. ”Detta”
— säger M. — ”kan ej gerna vara sanning.”2) (III: 135) Med
anledning af de under 1743 års riksdag utdelade mutor yttrar
herr M.: ”Alla dessa uppgifter om mutor hvila blott och bart på
diplomaternas berättelser, som naturligtvis icke kunnat med några
Hvittencer styrkas, och att man kanske icke alltid far tillägga dem
full trovärdighet.”
Förestående framställning torde vara i allmänhet tillräcklig
att visa halten och betydelsen af herr M:s anmärkningar och
skoningslösa anlopp emot grefve Fersens historiska skrifter. Herr
ningen 1772 — och hvars belopp är utgifvaren obekant, har herr M-.
enligt åtskilliga riksdagars beslut, från och med år 1869 till och med 1872
i och for fortsättande och afslntande af samma arbete bekommit
tillsammans 10,000 Rdr Rmt, och i K. M. nåd. proposition till innevarande års
riksdag begäres ytUrligart. för samma ändamål, 2500 Rdr! ! Dessntom
har professor Malmström tjenst ledighet från sin befattning såsom extraonL
professor vid Upsala universitet för att för meranämnda ändamål vistas i
hufvudstaden. Hvarken Geijer, Strinnholm eller Fnrcell hafva på ett så
frikostigt sätt blifvit uppmuntrade for deras vida mera omfattande och
påkostande forskningar i Sveriges häfder. och deraf resultaterna, till samtids
och efterverlds båtnad och deras egen oförvanskliga ära, äro genom trreket
offentliggjorda.
*} Malmström: Sveriges politiska historia.
Frågas hvar fore herr M. nppdukar en dylik historia, dä han saknar bevis
att minska eller tillintetgöra en för konungens ära och anseende sa
sküd-lig diktr
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
