- Project Runeberg -  Riksrådet och Fältmarskalken m. m. Grefve Fredrik Axel von Fersens Historiska Skrifter / Åttonde delen. Anteckningar rörande Sveriges och dess allierades krig emot konungen i Preussen under åren 1757-1762 /
162

(1867-1872) [MARC] Author: Axel von Fersen With: Rudolf Mauritz Klinckowström
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

162 KRIGSOPERATIONERNA MELLAN FRANKRIKE O. ENGLAND. [l7’>9]

Fältmarskalken Daun förstärkte sig äfvenledes från
Laudous här, som hade dragit sig tillbaka till Böhmen och
Mähren, efter skiljsmessan från. ryssarne. General Beck
marscherade med en härafdelning och botade Berlin,
hvil-ket nödgade general Manteuffel att detaschera generalmajor
Stutterheim med några bataljoner och sqvadroner för att gå
till Berlin; men han fick contraordres i Prenzlow och
återkom, samt förläde sig i sina gamla qvarter omkring Demmiu.

Konungen i Preussen drog ej stor fördel af (Jen hjelp
arfprinsen af Brunswick tillförde honom. Denne sednare
gjorde hågre försök på österrikiska härens
kantonerings-qvarter, men blef kastad tillbaka med en ansenlig förlust,
och konungen nödgades till Hessen återsända denna
förstärkning, som dit återkom högst illa medfaren, utmattad af
mödor, köld och svält.

Franska krigshären, under befäl af marskalken af Broglie,
samt de hannoveranska trupperne, fortsatte fälttåget låugt
in i December. Lifsmedelsbehofvet tvingade dem intaga
kantoneringar. Fransmännen hade knappt intagit de för
dem anvisade, förrän prins Ferdinand inneslöt Giesen, men
marskalken af Broglie befriade denna fästuing, som
stannade i fransmännens händer.

De stora sjörustningarne i Frankrikes hamnar för en
landstigning uti England upptog vid denna tiden den
allmänna uppmärksamheten. Franska regeringen hade ännu
icke öfvergifvit detta förslag, ehuru den olyckliga striden
mellan eskaderchefen marquis de la Cleu emot amiral Hawke
på höjden af Cadix hade rubbat medlen dertill.

Marskalken Conflans afgick ifrån Brest med sin
talrika eskader i November och styrde kosan på viken vid
Quiberon, hvarest funnos de grundgående farkoster, som
skulle utskeppa trupperna. Eskaderchefen Tourot med 5
fregatter styrde mot Nordsjön. Amiral Hawke, med en
eskader, som var den franska öfverlägsen, anföll och slog
marskalken Conflans den 20 November på höjden af
Qai-beron; striden var häftig men afgörande för engelsmännen;
flere af den franska eskaderns fartyg blefvo brända eller
tagna; några förliste, hvaribland det hvarpå marskalken
befann sig. Återstoden af den franska eskadern flyktade

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 01:07:26 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/favfhiskr/8/0186.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free