Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
107
denna natur, bräcklig och af liten
varagtig-het, med theaterns prydnader delar et lika
ode: den lyfer och fötlvinner. På lika litt
förhåller det fig med air, (om icke
öiveijens-ftänimer med begreppet och kärlek för
ordning, der Eviga Vàfenders enda grunder. Det
år lått at för några ögonblick lynas
tilfreds-ftålld, lycklig och nöjd; men om man et
ögonblick fenare granfkar ols:
Le masque toæbe et 1’hoinme refte!
Vi kunne ej neka, och vi hafve af det
föregående funnit, at vår tilfredsftållda fmak
utgör nöjets hela åmne och bildningsfått. Dec
är til nöjets njuining oundgängligt, at ega
imak och medel ril des tilfredsltållande.
Betagen denna egenfkap, en kall och orörlig
mån-nilkja, fom älfltar intet, fom eger inga ömande
känslor, är den olyckligafle i naturen. Dock,
jag bedrager mig, det gifves ännu en högre
grad af olycka. Föreftällom ols den, lom,
känslolös för ömhetens intryck, härjas af
hatets och afundens plågor, och erkännom här
olyckans ytterfla gräns. Ack! den fom en
gång under fin lefnad fått erfara, at han egde
et hjerta; den fom genom en lycklig
erfarenhet infåg hvad bruk han deraf kunde göra:
han behöfver ej upfinningen af Ne&ar och
Ambra5 af Silyphi klippa, af Ixions hjul.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
