Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
54
t
Engelsmannen t. e. bibehåller än i dag F
i detra bruk en värdighet, fom går narr
våra förfäders. Mot koner vifar han fin
akming endaft genom en bugning. Vänner’
och mera kände lägga vid förbigående fint i
främfta finger pü munnen under någon büj-|
ning på hufvudet. Lorden lyfter endaft pl|,
lin hatt när han går förbi thronen.
Fransmannen har, oaktadt fin fmak fort
öfverdrifvet krus i detta fall, bibehållir myc.
ket af fin granne, Britten. Karlarne helfi.
inbördes ungefär (om vi. Fruntimren der. |
emot njuta ingen handkyfsning. Vid före.
flående långa och öma fkiljsmefiur,
bekom-ma likväl de af mankönet, för flägtfkap
eller annan ynneft, en kyls på kinden. Si’,
fom Republikan, lär Fransmannen icke
för-imi detta lilla ömhetsprof, ehuru man ickc
nu mera, låtom förr, kommer at föra fini
Damer pl häftländen fil Cour på Louvren;
en fcd, fom var hos hofmännen bruklig i
Frans i:ftes tid.
Italienaren— i allmänhet hämndgirig och
fvartljuk, tillärer icke gerna några friherec
med fina fruntimmer. Då en främmande
eller bekant föreftälles värdinnan i huset,
eger han rilllrelfe ar framträda , och under
en bugning lägga lina tvänne främfta finger
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
