Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Första Tidsiftet. Flyktingarne på ”Frifararn” - Första kapitlet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
kallas för vakare och ligga der och flyta, på
det att sjöfarare ska veta ta sig tillvara för
sådana ställen, som ä’ för grunda att segla
öfver. Det fins fasligt många likadana tunnor
här i Kristiania-fjolen.“
“Det är mycket roligt,“ fortsatte Georg den
påbegynta bekantskapen, “att vara ute på sjön
och fara på en sådan här båt! Men det
roligaste vore ändå, om det ville blåsa upp, så
att det sloge och larmade i seglen och vågorna
komme farande som stora berg!“
“Jaså, lille-herrn har varit så pass till
sjös, att han vet besked på det att sjön kan
gå i stora berg — det har inte varit mas då
att vara ute för en sådan liten herre!“
“Åh, jag är just inte så liten heller, tycker
jag!“ återtog Georg, sträckande på axlarne.
“Men den gången, då sjön gick så stor som
jag sa’, då var jag bara en liten pys, som
knappt kunde stå på benen, när de släppte
mig ned på däcket; men jag mins det ändå,
för jag tycker om sjön så mycket — och jag
ville bra gerna, ifall jag finge lof, försöka om
jag kunde regera båten, när jag sutte vid styret.“
Vid framställningen af detta förslag, som
redan en lång stund legat honom på hjertat,
blickade Georgs ögon så vänligt och vältaligt
på den gamle Elias, att gubben med en
godmodig rörelse på läpparne drog sig tillbaka och
lät gossen, som redan särdeles intagit honom,
få sin vilja fram.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
