Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
nästan framstörtade från hetmes läppar — “om
han blir lycklig med denna Fanny Holmer, så...w
Med rörelse lade kommendörkaptenen
armen om sin dotters lif, och i det han förde
hennes hufvud mot sitt bröst, hviskade han
med den djupaste ömhet: “För guds skull,
min Elvira, mitt barn, lägg ett strängare band
på dina känslor! Din själ är af eld, du skall
förlora dig sjelf, om du ej snart bemannar dig
att strida... Du har lyssnat, barn?”
“Nej,“ svarade Elvira med nedslagen blick
och djupt träffad af sin fars ord, “icke jag:
någon annan har gjort det. .. Men låt oss icke
tala om mig, pappa! I morgon friar Henning
till Vendela. Må vi snart göra oss af med dem!“
“I morgon? Du har således bringat
honom dit... Men ännu kan allt omäudras,
såvida han icke talat med Vendela. Henning
har mer redbart värde äu du tror: han är en
man af heder, och mången flicka, som ej sjelf
haft ett hjerta att bortgifva––“
“Nej, pappa! Antingen gifter jag mig af
kärldk, eller gifter jag mig aldrig —- något
annat fins icke.“
“Önskar du då att vi resa ut någorstäds?
Jag ville gifva mycket, om jag aldrig uppgjort
några planer, om jag aldrig fört dig hit.“
“Händelsen hade ju kunnat leda till samma
mål... Jag fördrager ej att pappa gör sig
förebråelser. Men vi resa ingenstäds. Jag tycker
ej om det gamla pjunket att fara verlden om
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
