Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
af den gamle förvaltaren, hvars hela figur,
vä-sttnde, tal och hållning påminde honom om en
alldeles likadan person, som han icke kunde
erinra sig hvar han sett, men hvilken han
be-stämdt hade sett.
Ignelius å sin sida sneglade, i skygd af
den upplyftade tekoppen, oupphörligt på Georg
och visade honom en sådan uppmärksamhet, att
Georg blef förlägen öfver den gamle mannens
artighet. Råkade hans näsduk att falla i
golf-vet, vips var gubbeu Ignelius så godt som på
knä för att taga upp den. Och när Georg
skulle sätta ned sin tekopp på bordet, hade
gubben nära nog sopat alla de andra
kopparte i golfvet, för att lemna rum för den unge
kaptenens.
Elvira smålog och nickade åt den gamle.
Men kommendörkaptenen gaf honom ett och
annat ögonkast, som verkade att han åter satt
rak som ett ljus på stolen.
“Ack,“ utbrast Georg, “hur har jag kunnat
glömma att fråga efter fröken Vendela?“
“Vendela är längesedan gift,“ svarade
Elvira, “gift med en person, som herr kaptenen
kanske ej heller glömt: baron Henning G.“
“Nej, verkligen! Om farbror Stormbom
ännu lefvat, skulle han sagt att baron G. gått
till ankars i en helt annan hamn än den,
hvartill han styrde kurs, då vi träffades i Göteborg.“
“Jag gissar, 4 inföll Elvira med ett
småleende, “att det är nödvändigt under resan ge-
En»ling*fy, II. *
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
