Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
kamrater, såg man utan svårighet att
skalk-aktiga tankar mången gång lekt bakom denna
samma pannas vackra johannislockar och att
månget lätt skämt halkat öfver läppar, hvilka
måhända icke heller alltid med fullkomligt
afvisande stränghet vändt sig bort från de
frestelser, som — för att tala med gamla
tidens författare — vådligen utläggas af herr
Bacchus och fru Venus.
Men i närvarande ögonblick såg man
ingenting, som erinrade hvarken om
själasörjaren eller sällskapsbrodern.
Man upptäckte snarare i hans ansigte det
bekymrade uttrycket hos en vän, som lider
för en vän.
I detsamma kyrkoherden slutade den
mening, hvarmed vi börjat vår berättelse,
upptog han ur fickan ett par hopvikna pappersark.
Detta lilla häfte — arken voro ordentligt
hopfästa med svart silke — lemnade han
icke utan en viss rörelse af tvekan åt en
man, som otåligt framräckte handen.
Om denne man måste vi nu tala. Men
först några ord öfver omgifningen.
Rummet, i hvilket de båda männen
be-funno sig, var, i trots af det blida
aprilvädret, eldadt till en sådan höjd att hvar och
en, utom den som bebodde det, icke kunde
uthärda der en qvarts timma, om ej spjell
och ventiler kommo upp.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
