Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
skulle bortlägga alla naturliga och menskliga
känslor för att endast röra mig likt en
man-nekin på gifna befallningar.. .”
”Mina damer, hvad säger ni om vår unga
fröken — gick det till så der i vår ungdom?”
Med dessa ord och en stor gest med handen
vände sig öfverstinnan till de sällskapande
fruntimren.
Men dessa damer hade på sin; ödmjuka
roll en så passiv anda att — om de än velat —
de ej vågade opponera sig mot sin
vördnadsvärda värdinna.
De åtnöjde sig derföre med stumma
åtbörder.
Den ena höjde sina ögon mot taket, den
andra släppte sin knytning, den tredje lät
af lutter förvåning prisen stanna på halfva
vägen mellan dosan och näsan.
Allt det der var ganska begripligt och
vältaligt för den, som aldrig så litet iörstod
sig på pantomim.
Det var ett tredubbelt skyldig som denna
jury af kunnat.
”Ser du!” yttrade nu öfverstinnan med
slående höghet till den unga flickan, som
under den häftigaste hjertklappning förgäfves
spanade efter en medkänsla hos de tre gamla
fruntimren.
Men Violas mod sjönk icke, ty hennes
hjerta, hennes grannlagenhet hade fått bittra
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
