Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
så vida Lans kärleks vingar bära honom, njcn
mannen, som tänker på giftermål, är pligtig
att stanna qvar vid jorden.
När skall min lilla Jeanne-Sofie upphöra
att tänka sig en romanbjelte som idealet i
sin framtid? När skall hon öfvertygas att
ro-manbjeltar äro bra i romaner, men fadda och
obehagliga personligheter i verkliga lifvet, så
framt ej stora handlingar och stora känslor
omedvetet bilda ramen, i hvilken det
romantiska dramat rörer sig?
Hvilket beslut du än tager, älskade
Jeanne-Sofie, så var försäkrad om min grannlagenhct
i hvad som rörer det förflutna! Var äfven
försäkrad om min djupa och eviga tillgifvenhet,
en tillgifvenhet, på hvilken du alltid kan räkna,
äfven om jag för sista gången tecknar mig
din
E mil.”
Löjtnant Marbin behöfde icke vänta tre
dagar på det slutliga afgörandet af. sitt öde:
redan efter några timmar skickade honom
Jeanne-Sofie detta utslag:
”Herr löjtnant!
Ifrån och med denna stund eger ni
rättighet att betrakta såsom en dröm det
sistför-flutna årets episod.
Om vi någonsin mera mötas bär i lifvet,
äro vi för hvarandra tvänne främlingar.
Jag vill det så.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
