Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
”Var förnuftig, Laura! Jag har i åtta
dagar andats frisk luft utan din vetskap, och
jag har mått väl deraf. Derföre bort med filtar,
ullsockor och all öfverflödig värme — eller
önskar du att, då jag sjelf finner nyttan af
mitt nuvarande lefnadssätt, jag skall handla
annorlunda?”
Då krigsrådet återtog sitt jemna väsende,
steg än en gång fru Lauras mod.
|,Hon tyckte sig just vara i behof af att
hämnas den skrämsel, som hon nyss lidit.
”Jag fordrar guskelof ingenting11, yttrade
hon med en förvånande munvighet, ”0, nej,
ingenting alls! Arnar du dig icke också på
doktorns tillställning i afton — vill du ej ta
notis om hans skrytsamma påstående, att han
är den förste punschbryggaren i staden, och
bör du icke pröfva om din röst ännu står ut
att följa med i hans gemena bellmaniader?’1
”Nog, nog” — Severin utsträckte handen
med en befallande åtbörd — ”nog, min fru
svägerska... Skicka nu in Nicke .. jag skall
verkligen kläda migf7
Fru Laura måste lyda.
O, grymma ord — lyda — ty, i sanning,
det sågs väl att här ingen opposition dugde__________
Ab, att lyda, då man sjelf alltid blifvit lydd. .
aj aj aj!
För sent ångrade hon nu att hon icke
nöjt sig med den milda spira, som hon i början
förde. Ack, aldrig, aldrig skulle hennes gode,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
