Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Allt detta visste fru Laura på sina fem
fingrar. Och som denna morgon var en stor
försoningens fest, erkände hon under heta
tårar — men i hemlig förhoppning att offret ej
skulle emottagas — att hon ändtligen insett
det svåger hade rätt i frågan om gossarne
och att hon vore beredd att lemna bort dem
i pension.
Krigsrådet blef rörd, till och med förtjust,
ja, så förtjust att det aldrig föll honom in att
icke emottaga detta vackra prof på sin
svägerskas ånger.
Vid denna vändning gick ett moln öfver
fru Lauras rosenröda ansigte. Men nu var
det aldrig värdt att klema, och medan hon
var i farten att syrprinera sin svåger eller,
bättre sagdt, att återtaga sina fördelar, gaf
hon äfven en vink om lämpligheten att
återgälda kyrkoherdens och doktorns bjudningar.
”Det skall just roa mig”, yttrade hon, ”att
ännu en gång vara värdinna i en liten glad
krets. Du får väl se hur utmärkt jag kau
rangera! Allt hvad jag fordrar är, att ni för din
helsas skull slutar i tid.”
Ruskig och missnöjd med sig sjelf som
Severin nu var, fröjdade han sig icke åt
ut-sigten till en högtid i samma genre som
föregående aftonens, men han fröjdade sig i stället
så mycket mer åt sin svägerskas välvilliga
mening.......................................
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
