Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
privilegierade sprätt och kurtisör — skulle
blifvit stämplad såsom en oförsynt
förolämpning, men af honom ansågs den icke för
annat än ett utbrott af hans fria lynne.
Men om krigsrådet skärpte detta omdöme
ända derhän, att han ansåg löjtnant Charles
för den vedervärdigaste af alla verldens
löjtnanter, så måste man icke alltför strängt
till-räkna honom det.
Viola såg ett moln, lätt, men dock
märkbart, uppstiga på sin förmyndares panna, och
genast afböjande det samtal, som kyrkoherden
var på väg inleda med henne, vände hon sig
till Severin och sade i en bjertlig och
bekymrad ton:
”Ar det ej sant att det långa vistandet i
luften för starkt verkat på herr krigsrådet —
borde vi icke vända om?”
Krigsrådet erkände att fröken måhända
hade rätt, kyrkoherden menade, efter en
hastigt utbytt blick med doktorn, just detsamma
och doktorn förklarade leende att, sedan
fröken Viola åtagit sig hans befattuing, han hade
ingenting emot att lemna sin patient i hennes
händer.
”Hvad för slag — patient?” utbrast
löjtnanten och kastade en nästan utmanande blick
på krigsrådets moderna rock. ”Jag är säker
att i dag icke en enda menniska gissar hvem
som är frökens förmyndare!”
”Det torde då”, svarade Severin utan all
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
