Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
fastbunden, lutade åt ena sidan af bufvadet,
stod Viola bredvid honom.
Henneo ögon uttryckte så mycket, så
mycket, att Severin, ehuru han med rocken tyckte
sig ha återfått förrnyndarevärdigheten, ej kunde
se sin pupill utan att rodna.
”Hvarom är det?17
Frågan blef nästan sträf.
”Ack, jag bönfaller, tala med mig i en
annan ton! Ar det icke utomdess lördag, den
dag, då jag blifvit tillförsäkrad rättigheten till
en halftimmas samtal.”
”Det är sant. Jag erinrar mig.. jag
kommer verkligen ihåg...”
”Och jag kommer så mycket mer ihåg
den omständigheten som jag har något riktigt
angeläget att tala om .. . Låt oss gå några
slag nedåt allén!”
Och innan Severin hunnit tänka sig till
möjligheten af en så stor omöjlighet, hade
Viola helt ogeneradt hängt sig vid hans arm,
icke alls gifvande akt på hans förlägna,
nästan betryckta min.
”Fröken har en särskild sak att andraga?”
”Jag har en bön — tusen böner i en.71
Och hon såg på honom med skalkaktiga
blickar, fulla af sköna och tjusande
småleenden.
Innan hon gick ned, hade hon bestämdt
afgjort med sig sjelf att, allt till Jeanne-Sofies
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
