Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
I
”Ack, ursäkta då att jag trodde din
sorg-scuhet härflyta från . . från . . .”
Maså, det vill säga att du anser dina aktier
stå så, att mina, enligt din tro, redan sjunkit?”
”Goda, snälla Laura!”
”Ingenting uier deroni: jag träffar nog min
svåger. .. Det var icke på honom jag nu
tänkte.”
”Du har väl icke haft något ledsamt bref
irån dina gossar?”
”Nej, guskelof! Men om man ej är alltför
»jelfvisk, kan man ha intresse för sina vänner.”
”Det förstås.”
”Uppriktigt, min lilla Viola . . jag oroar mig
mycket för en ung man af våra bekanta.”
En lätt färgskiftning bevisade, att ämnet
icke var Viola helt och bållet likgiltigt.
”Gissar du hvem jag menar?”
”Troligen.”
”Jag nästan fruktar”, återtog Laura
högtidligt, ”att löjtnant Charles gör en olycka.’’
”Hvarför då i guds namu ?r
”Min lilla vän, när du lär känna kärleken,
frågar du ej hvarför den gör den ena eller
andra dårskapen. Kärleken är den mest
egensinniga och pockande af alla berrskarmakter:
hvar och en, som älskar, är dess slaf.”
”Likväl.. .”
”Vederlägg icke hvad du ej förstår . . .
Löjtnanten är lättsinnig blott till ytan —
eller: om han förut varit det till både grund
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
