Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
likväl iick lägligt att genomläsa och besvara
en biljett från löjtnant Charles, nyss
hemkommen till föräldrarnes landställe — medan all
denna väntan pågick, sutto flickorna och
pratade med förmyndaren på gräsvallen nära
dagens högtidsplats.
”Min lilla Viola”, sade Jeanne-Sofie, ”i fall
du kommit från landet i går, skulle man tro
det vara af något slags förlägenhet som du
så ofta biter dig i lillfingret.”
Jeanne-Sofie märkte ganska väl att den
upprepade lilla manövern hade en giltigare
orsak.
”Smickra dig icke med att få educera mig!”
sade Viola skrattande. ”Jag har fått en tagg
i fingret.”
”En tagg — men så långt fröken kunnat
nå med händerna, fins ju på majstången inga
blommor med taggar!”
”Skulle då någon ha tänkt derpå i
förhand?”
Krigsrådet rodnade sä starkt, att till och
med hans panna liknade en rodnande aftonsky.
”Nicke är mycket försigtig.”
”Den gode Nicke — han kan också vara
obekymrad! Jag har haft taggen ända se’n i
går . ..”
”... morse?” inföll Severin obetänksamt.
”Ja, just sedan i går morse .... Hur vet
herr krigsrådet .. .”
”Jag; gissar endast — jag vill erinra mig
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
