Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
”Haus lilla fifliga svägerska hittar nog på.
något råd att öfvcrtala honom.”
Löjtnant Charles afgaf detta svar, medan
han, så godt som på knä, ur moderns hand
eraottog en på delikataste sätt afskuren och
presenterad brödskifva.
”Det är emellertid ledsamt, eller hur tycker
du, mamma” — utlät sig herr Marbin senior
(en kraftfull och siratlig gubbe) — ”att vi
måste beqväma oss till att äfven bjuda den
alltför celebra mamsell S.”
”Min vän,” svarade kommersrådinnan med
samma lugna och lågklingande ton, som hon
begagnat i trettio år, ”min vän, jag måste
erkänna, att jag med nyfikenhet väntar benne.
Då hon sjelf slagit upp, kunna vi utan bryderi
se henne här.”
»Åh ja, visserligen .. Likväl. . .”
”Hon bemötes som hvarje annan främmande.
Emellertid är det alltid en lycka, att Emil vid
detta tillfälle icke finnes hem........”
I detta ögonblick öppnades dörren af ingen
annan än just löjtnant Emil, hvars uppträdande
åstadkom en ingalunda behaglig sensation.
Utrop af bestörtning blandade sig med de
utrop, som glädjen framkallade.
Emil såg ganska väl, att han kunde ha
varit välkomnare.
Men^- i hans trygga, ärliga karakter låg
hvarken snarstickenhet eller misstänksamhet.
Han reflekterade just icke mycket öfver
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
