Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
vännens fel, som har mamsell Jeanne-Sofies
välfärd alltför kär att ej mionas det lidande,
som han ser.”
Jeanue-Sofie böjde sakta hufvudet och
ernot-tog sedan den hand, som Severin räckte henne
för att föra henne till dörren.
Men ankommen till den, gjorde hon sig
hastigt lös, knäföll ock kyste tröskeln.
Med en rörande undergifvenhet sade bon
derpå, i det hon långsamt reste sig upp:
^Det är min välsignelse som jag
qvarlem-nar. Var barmhertig och låt mig ej i stället
uppbära förbannelse!”
En djup skakning gick igenom Severin»
varelse.
Den sista blick, han uppfångade af
Jeanne-Sofie, hade ett uttryck, som kom honom att
inom sig aflägga det löftet att ej finna någon
uppoflring för stor till betryggandet af hennes
lycka.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
