Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
borde finoas sans, tanke, förnuft i sällheteu,
om det skulle blifva någon sällhet... ty ännu
var det tydligen blott ett hopp.
Efter det högtidliga mötet i salongen hade
hon ej velat gå ner vidare första dagen.
Hur väl behöfde hon icke samla sig!
Hon förblef således alltjemt hos sin stumma
och tårlösa väninna, som med ett matt
småleende bemärkte hennes glödande kinder och
fuktiga ögon.
Men att tala med Jeanne-Sofie kunde na
ej gå an: först och främst var att förmoda
det Jeanne-Sofie ej skulle böra, och dernäst,
i fall hon hört, var det väl Viola som skulle
berätta om sina sälla förhoppningar för den
arma Jeanne-Sofie, hvilkcn kanske nu varit
lycklig, om Viola haft en klok och naturlig
tanke, om bon ej låtit sitt farliga ocb alltför
svaga ädelmod leda sig.
Hon gjorde sig allvarliga förebråelser för
Jcanne-Sofies skull och tröstades endast svagt
af den vanliga frasen, att menniskan ej kan
förutse huru dess handlingar skola utfalla ....
Men vi återgå till hennes uppvaknande»
Hur lefvande var ej hennes bön, hur
lågande hennes tacksamhet! Ty hon, hade ej så
hög inbillning om eget värde, att bon kände
sig besvärad af att för sig sjelf tillstå det
föreningen med denne originelle man, som bon
satte så högt i sin aktning och som hennes
hjerta från första ögonblicket darrande ilat till
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
