Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
som fullbordat det omvändelseverk, hvilket
redan var börjadt.
Likväl hade Laura kunnat tillägga, att
hon äfven varit ledd af en stark egennytta,
ty det var hennes barn som borde ärfva den
rikedom, hvilken deras farbrors giftermål skulle
beröfva dem.
Men man kunde icke begära att hennes
omvändelse ännu skulle vara så fullkomlig
att hon erkände detta.
Det var till och med väl, att hon ej gick
till någon ytterlighet, ty en större ifver skulle
ha gifvit en svag borgen för varaktigheten
af hennes intryck, hvilka i detta ögonblick
betydligt skärptes af fruktan att få stå till
rätta för sin svåger.
Hade han icke sagt: ’Ve den, som lägger
sig emellan mig och min lyckal1
Men Viola, hvilken blott fick halfva
förtroendet, hvilken såg Lauras starka rörelse
och begrep allt det, som uttrycktes i det icke
uttryckta, Viola ändtligen, hvilken var
öfver-raskad af det mäktiga, bevekande skäl, som
Laura anfört, kunde icke längre hata, ty nu
var den hjertlösa elakheten åtminstone i eit
fall rättfärdigad.
Att ha älskat Severin, utan att någonsin
ha blifvit bemärkt — att se honom vakna
för en annan ... åh, det vore grymt att ej
förlåta Laura.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
