Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
hon fogar sig med beundransvärd resignation
i alla sina nya förhållanden!”
”Herr krigsråd — är detta en fråga?”
Violas röst var så svag, att den knappt
hördes, och likväl hördes den af Charles, som,
krampaktigt hållande fast i gardinen, slukade
gruppen med sina blickar.
”En fråga — nej, min fru, det var en
förhoppning.”
”Då, i det fallet, har jag ingenting att
svara .... de, som ega förhoppningar, kunna
gissa!”
”Och de, som icke ega dem . ..”
”.. . behöfva upplysning.”
”Men det, är icke tillåtet att fråga . . uej,
blott att drömma — och drömmarne hafva
stundom en solklarhet, som förtär
drömmaren .... Likväl .. .”
Severin hade redan böjt sig fram, men
plötsligt hejdande sig drog han sig tillbaka.
”Jag reser i öfvermorgon, min fru!”
”Och blir borta?”
”Jag vet ej rätt huru länge.”
I detta ögonblick inkom tebrickan och
stäldes på bordet framför den unga qvinnan
och hennes gäst.
”Löjtnanten dröjer länge!”
”Mycket länge. Jag hade ändå trott att
han skulle varit här förut.”
”Längtan . . . Nej, för all del — jag ber:
icke så mycket i koppen!”
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
