Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
”Men du förstår väl att egaren afgör i
första rummet! Man kan ju icke vara säker på
att ej någon annan kommit i förväg.”
”Charles” — det låg icke skärpa, men en
viss smärtfull bestämdhet i orden — ”jag
tror ej att någon kommit dig i förväg, och
jag fäster vigt vid att du skafiar mig stället
så snart, att jag kan flytta dit, innan du reser
till mötet!”
”Min lilla du, jag är ej i stånd att lofva
något bestämdt, men du vet väl att dina
önskningar ...”
”Ja, jag vet att du gör allt för att uppfylla
dem. Derföre har jag ej heller något tvifvel.”
”Det är sjukt” — tänkte Laura — ”få se
om det icke så är!”
Och föregifvande ännu flera visiter,
lera-nade hon det äkta paret åt sig sjelfva.
Charles ärnade gå på samma gång.
”Förlåt att jag uppehåller dig!” yttrade
Viola, beredd att låta sista minan springa.
”Jag har lofvat mig bort till middagen,
och jag har dessförinnan ...”
”Du skall icke bli länge uppehållen. Allt
hvad jag vill säga dig är detta: Krigsrådet
kommer hit i början af nästa månad — du
är då borta.”
”Än se’n, min söta du!”
”Du har väl icke så totalt glömt det forna,
att du ej inser det vara rätt för mig att under
din frånvaro helst bo annorstädes.”
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
