Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Vid den tid, då Viola tänkte sig ett
platoniskt förbund mellau en gift qvinna oeh
hennes forne älskare, bade ännu icke hennes själ
eller hennes öra uppfattat en annan tydning
deraf, än den hon sjelf gjorde.
Men nu visste hon af erfarenheten, och
framför allt af Severins afskedsbref, att bon
dårat sig oeh att detta förhållande, om icke
helt och hållet omöjligt, likväl var underkastadt
så farliga frestelser, att han sjelf flydde och
afsade sig det.
Hon kunde alltså icke föra sig bakom
ljuset i fråga om vådorna.
Men hvem förstår icke, att hennes gryende
invändningar fingo lifliga besegrare!
”Huru”, sade en af dessa små, ömsinta
tjensteandar, ”kan du våga misstro Severins
nu så renade låga! Huru kan du tänka
något sårande, något oädelt om en man af hans
karakter, sedan han sjelf sagt att du nu står
under hans eget hägn — ack, du felar i [-förtroende-] {+för-
troende+} till honom! Men just ditt misstroende
skall reta hans finkänslighet och måhända
framkalla de faror, som eljest icke finnas till.
Och sedan — för hvem skulle du göra
offret af denna oskyldiga sällhet, njuten under
några hastigt flyktade veckor? För en man,
som, efter att på de skamligaste nöjen hafva
bortslösat din förmögenhet, icke blygs att
bekänna det han ej vill återvända till sin hustru,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
