Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
h vilka senare tycktes vara riktade till något
slags väsende, som äfven befanns under
pels-högen.
“Var god och stig fram!“ uppmanade
värden, i det han flyttade de tvänne sömniga
talgljusen så, att Albin lyckades upptäcka ett
gubb-hufvud, hvarifrån allt detta oljud kom, och litet
nedanföre ett annat hufvud, som Albin, ehuru
det var betäckt med en liten fastknuten grön
kasehett, ej gerna kunde misstaga sig om att
det tillhörde en markatta.
“Se så... hm ... är det han ... Nå, hvad
är han nu egentligen för slags person?“
började den knarrige mannen, sedan han i en
dubbel vink förständigat sitt oroliga sällskap
att ligga stilla och värden att lemna rummet.
“För slags person?“ upprepade Albin.
“Nå, för slags underdjur då, som ena
dagen svälter och hugger ved för att föda en
sjuk kamrat och ändå lemnar fram penningar,
om hvilkas tillvaro ingen menniska... (aj ..
fan besitta... tubå, madam Lona ... respekt
— har hon icke blifvit klädd i kasehett)...
ingen menniska hört talas, och den andra piskar
upp sin husbonde, så att han blir gul och grön,
och derpå hotar honom med angifvelse för
majestätsbrott... Hm .. aj .. hm ...“
“Skulle det icke äfven vara i sin ordning,
om jag toge mig friheten fråga hvem som
anser sig berättigad att göra mig dylika frågor?“
“Berättigad — åhå, är man af den ullen ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
