Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
“Duger ieke, konstapel: befälet hvarken
kan eller bör liksom ursäkta sig för jyna
un-derhafvande. Saken får ha sin gång —jag är
viss, det vill säga, jag hoppas att ingen enda
af mina gossar tillåter sig en anmärkning.“
“Nå, det var bara välmeningen till
kaptens tjenst, efter kapten är så helvetes noga.“
“Det vet jag väl, gamle kamrat... Och
nu skall du ta dig en butelj finaste rom, att
dricka en skål för den tid, då du hade dina
lekar i Hobergsgubbens sängkammare.“
Bas myste och försäkrade att, efter det
räckte så väl till — för det var väl kaptens
mening att han borde ta en af de
“gammalmodiga“ buteljerna — så skulle också
gos-sarne frampå eftermiddagen få smaka en äkta
grogg.
Kaptenen gaf en bifallande nick, och med
en bugning, som icke det ringaste erinrade
om den tid, då matrosen Bas hjelpte Albin
Jentzel till kocksplatsen på Iduna, lemnade
konstapeln rummet.
Sedan vår unge kapten blifvit ensam och
förgäfves sökt något oläst på bokhyllan, grep
han till den på bordet liggande flöjten, som
han börjat älska, icke blott derföre att han
genom sin utvidgade konst kunde bereda pappa
Stangerling en så innerlig fröjd, utan äfven
derföre att i flöjten bodde toner, hvilka,
särdeles under en stilla natt på hafvet, allt mer
och mer sammansmälte med vissa andra to-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
