Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Tionde kapitlet.
Få kontoret.
“Herr grosshandlaren Mörk, förmodar jag?”
”Kapten Stangerling?”
Albin gick ett par steg emot den på sitt
kontor inträdande köpmannen, men liksom
tiJl-bakaslungad af en inre makt, stannade han
tvärt, under det hans ögon liksom fastväxte
vid den för honom främmande mannens
anletsdrag och hela person.
Å sin sida måtte äfven köpmannen ha
erfarit någon sinnesrörelse, ty hans blick hvilade
med nästan samma omedvetna närgångenhet
på gästen.
Samtidigt syntes likväl båda inse det
opassande i sitt förhållande och det omöjliga i de
irrbilder, som föresväfvade dem: ingendera
hade ju någonsin sett den andre.
“Vi öbor äro så illa lottade i afseende på
postväsendet,“ började grosshandlaren, “att
våra bref sent komma oss till handa.
Emellertid, då herr kapten nu är här..Mörk
bugade sig åter.
“Till en början,“ yttrade kaptenen, som
nu blifvit herre öfver sin ovanliga rörelse, “hop-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
