Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
“Nej, men hur i all verlden har det
blif-vit så oredigt?“ utbrast Rosa, nära nog i
tårar, och nu var ej att tänka på flyttning innan
hvar och en fått sitt igen. “Mamma skickar
icke ens en piga ur tjensten, om något fattas
henne — skulle då jag skicka bort gamla
vänner på det sättet... aldrig!“ Och nästa
ögonblick ref hon upp och ned på de nyss i byrån
så förträffligt ordnade sakerna. Lappar, sax,
nål och silke kommo ändtligen fram, och
under det Rosa sulade skor, fållade halsdukar
och förfärdigade hattar, blef hon åter barn på
nytt och sjöng så klart och högt, att det
genljöd genom hela huset:
“Der kommer en riddare ridandes
uppå vår vall så grön.
Han fäster sig en jungfru,
så fager och så skön!“
“Rosa, Rosa,” ljöd moderns röst från
spi-ral-trappan, “hör du ej att pappa är kommen?“
Rosa visste icke att det lidit långt fram på
eftermiddagen: hon tyckte att blott en liten
stund förflutit, sedan hon började sitt arbete.
Då hon kom ned i andra våningen, gick
fadern fram och åter med ett utseende, som
vittnade att han ej tycktes vara särdeles
disponerad att njuta af den vackra aftonen på
landet. Mamma sysslade sjelf med téet. Will
syntes ej till, och nu först föll det i Rosas
håg att Will varit så osynlig i dag. Hon
förebrådde sig att hon, som enkom velat resa ut
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
