Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
den sätter sig icke att jemra sig öfver hvad
han sjelf tillställt.“
“Och du tror dig ha styrka att gå dit
i afton?“
“Jag måste väl ha det... Men låt mig
nu vara lite för mig sjelf, att jag får
öfver-väga ett och annat — så mycket vill jag säga
mor att det behöfs!“
“Gör som du vill, käre son — men ett ber
jag dig: var icke för allvarsam mot din lilla
fästeqvinna, ty det skulle såra henne!“
“Jag tror icke att hon är så särdeles
finkänslig: eljest hade hon väl förkastat ett
sålunda gjordt anbud!“
“Hvad nu,“ sade fru Ringeborg i sin
stoltaste och mest bjudande ton— “är det på det
sättet du talar om och bedömmer den, som
din egen mor utsett åt dig?... Jag får säga
dig, min käre Carl, att det blir nödvändigt att
du i ditt minne troget återkallar allt det ni
talade, innan hon gaf sitt samtycke ... hon var
visst icke angelägen!“ Och fru Ringeborg,
som, med sin djupa känsla för den äkta q
vinn-lighetens värde, gerna ville rädda Hildurs
anseende, upprepade nu en stor del af hvad
denna yttrat och Carl glömt. Huru den goda
gumman kunde veta allt detta, blef
naturligtvis aldrig fråga om.
“Nå nå, det är så mycket bättre att hon
visade sig sådan!“ menade Carl. “Men ett
vill jag dock säga henne, innan jag sätter rin-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
