- Project Runeberg -  Chr. Er. Fahlcrantz' Samlade skrifter / Band 4. Reseminnen (från åren 1835 och 1836) /
91

(1863-1866) [MARC] Author: Erik Fahlcrantz
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

sjö af ungefär halfva Siljans areal och alla dessa väldigheter
hafva städer, slott och lustorter vid kusten. Detta bör ge en
något grannare krans, än Leksand, Rättvik och Mora kunna
bestå, men för den närsynte är denna skilnad icke synnerligen
betydande. Han njuter blott af massorna och är orättvis äfven
emot vegetationens företräden.

Öfver den långa lätta bron trillade vi in — eller rättare
ut — i staden Lindau. «Die goldene Sonne» låg nu för oss i
samma rigtning, som die goldene Sonne, och vi kommo till den
ena just då den andra gick ifrån oss. Vår nye Apollo heter
Martin Kinkelin, tillika Kirchen-Rath vid den protestantiska
församlingen, hvilken utgör hälften af befolkningen. Hade han
ej 9 döttrar, såsom den gamle, så vore de tvenne så mycket
bättre. Det var ock någonting nytt att på ett hotel till

uppassarinnor ha en aktad mans ganska bildade döttrar. — I
Tyskland ser man eljest på värdshusen endast manlig betjening
och om äfven, i gästvänliga hus, döttrarna i visst afseende
passa upp, hvilket ock gör ett ganska älskligt och delikat
förhållande (märk Hamburg), så är detta här något annat och
nästan ännu delikatare. Huru rysligt förekom ej vid jemförelse
vårt spisqvarterslif och våra värdshusjungfrur. Måtte aldrig
någon svensk, som trifves med dessa vanor, komma till die
goldne Sonne på Lindau! Hela passagen dit räcker ej till att
så omskapa honom, att han ej komprometterade sitt
fädernesland. Onsdagsmorgonen till pastor Leithner med Kaisers
rekommendation. En mild älskelig man. Vi gingo öfver bron
och upp åt venster till ett hus, kalladt die Lerche, på sjöns
norra strand. Från altanen en ståtlig utsigt. Höga lummiga
stränder till venster, blanka sjön åt höger, försvinnande mot
horisonten, midt framför oss den simmande staden med sina
tvenne höga spiror; ofvan om staden åter sjön och sedan först
en grann strand och öfver denna i fonden Tyrolens och Schweitz*
Alper. Öfver husets port stod att läsa, huru detsamma blifvit
återstäldt efter en förstöring, som Svenskarna tillställt. Från
Lindau i Bayern voro vi om få timmar i Friedrichshafen,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 01:17:20 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/fcesamlade/4/0094.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free