Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
lika, som utom drömmen blifvit mig förunnadt. Verkligen såg
jag, ehuru ännu djupt under oss, åt båda sidor, famnande
armar af skogbeväxta höjder sträcka sig, glittrande af mången
hvit villa och villaggio, och mellan dessa lunder den af
boningar, af vandrande vatten rika ofantliga Piemont-dalen, till
hvilken vår praktfullt murade väg i beständigt vexlande rigtningar
sänkte oss. En kyrka med högt spetsigt torn syntes mig stå
der vår väg slöt sig till dalens grund. Alltmera sänkte sig vår
bana och i mån deraf horizonten; alltmer höjde sig bergen och
kullarna omkring oss, och i det växande morgonljuset logo nu
de oss till möte stigande, hvita villorna allt klarare, vänligare
och förtroligare ur sina kastanie- och olivelundar. Vi hunno
kyrkan. En oss mötande landtman, med sex efter hvarandra
spända hästar för sitt blott tvåhjuliga åkdon, sade mig
kyrkans namn, S. Ciarlione. Men till den förmodade dalgrunden
syntes ännu afståndet föga förminskadt. För hvarje minut blef
nu scenen mer jordisk, mer treflig. Redan bortskymdes då och
då den allt lägre sjunkande blåa horizonten af de närmare
höjderna. Blicken drog sig allt mer till detta hittills mera
flygtigt betraktade närmaste, hvilket ock nu först började få
behag. Vid sänkningens första början var detta närmast om*
gifvande af snö betäckt. Snart stodo väl buskar och träd vid
vägen, men ännu med nakna och här och der af isfransar
tyngda qvistar. Men blicken på den successiva genomgången
af årstider och klimater, från vinter till sommar, från ispol
till Hesperien, hade varit störd af det mera lockande fjerran.
Men nu var detta bortsmält och beslöjadt, och med fullväxt
sommar slöt sig nu det helsande Italien kring vår väg, som i
allt mer plan rigtning framgick och lät oss förstå, att det
egentliga berget var tillryggalagdt. Då jag åter såg upp emot
dess höjd, såg jag på dess spets en kyrka stå. Det var samma
S. Ciarlione, som från början syntes tillhöra dalen.
Nu bar det framåt genom ett välsignadt land, på hvilket
Alpernas grannskap syntes ej genom sin köld men blott genom
sin mot Norden skyddande inflytelse och genom sina vattnande
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
