Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
«Gud sjelf talade med dem och de med Gud, och deri Guds
«ord först skrifvet blef, skall fullkomligare varit. Ju är nu för
(diden intet språk i verldene, der vise, lärde, vältalande och
«trefne män, hvarefter andra, i månghundrade, ja väl tusende
«år på arbetat hafva, som fullkomligare, renare, rikare, riktigare,
»stadigare, härligare och mer regelbundet är, än vårt språk,
»som den tiden talades och skrefs, vara månde». Men under
sista etthundrade år, i synnerhet sedan Westfaliska freden, «hafva
»vi måst mycket främmande folk, tyg och väsende, last- och
»skippomtals emottaga och bångas med här i Sverige». Deraf
»har böjelsen för det utländska bragt egna seder och i synnerhet
»eget språk i förakt och förnedring.» Men såsom språket är för
ett folk en helig besittning, en gudomlig skänk, så är ock
vanvården deraf en synd och ett förderf. Tycket för det
främmande, bevis af missaktning för det egna, är en väg att falla
under främlingens makt. »Med språket kommer oförmärkt,
«dock starkt, dess lands och dess folks, dess väsendes och
se-«ders, kärlek, åtrå och värde. Det hafver ock varit ett ofelbart
»tecken till ett svagt och till fall lutande regemente, när
främ-«mande seder, kläder och språk hafva blifvit afhållne och
ve-«dertagne, och deremot eget språk och egna hemseder blifvit
föraktade och vanskötte». Utländska ord kunna dock ej
alldeles undvaras, ehuru ofta med gamla svenska ersättas. »Vi
be-«hålle billigt och tadellöst sådana ord, såsom man behåller
främ-«mande folk och betjente i land och stad, när de äro nyttige,
fftrogne och rolige, och ej flyta öfver och förakta eller förfölja
«infödingar. Men att inkalla den främmande och befrämja
«till beställning och heder, när infödingen ju så god och nyttig
»är, si det är oskäligt.»
För språket gifves ingen annan lag, än de språk vises
auktoritet. När nu frågan är om en granskning af vårt språk, få
vi ej gå till de äldsta skrifter, »som långt före detta äro komne
»ur bruk och således oförståndelige blefne.» Icke heller till de
yngsta, «ty der är ingen visshet, grund och stadighet», utan till
dem, «som vi nu länge hafve vårt regelbundna och artiga
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
