- Project Runeberg -  Chr. Er. Fahlcrantz' Samlade skrifter / Band 5. Tal och föredrag vid offentliga tillfällen /
224

(1863-1866) [MARC] Author: Erik Fahlcrantz
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

nelsons ord af Moses till samma Herrans folk! — I hvad
mening och under hvad vilkor utkorelsens och arfvets löften äfven
på ett annat folk, äfven på oss, kunna tillämpas, var då
betraktelsens ämne. Det är då blott en utveckling af samme
tanke, när detta vilkor nu betraktas under den i Skriften på
otaliga ställen framställda djupa bilden af en strid under
Herran och för Hans rike.

Från alla tempel i landet hafva under rådslagens tid böner
uppstigit, «att Gud ville dertill gifva sin välsignelse, att alla
saker i enighet, sämja och kärlek måtte utföras, Hans namn
till pris och ära, vår älskade öfverhet och fäderneslandet till
välfärd, frid och lycksalighet, och att Han ville oss alla bevara
från olycka och förderf.» — Hörda är o dessa böner och de
skola hörda varda, så vidt ej vår egen fåvitska och
orättfärdighet förhindrande tränger in mellan oss och den Helige. —
Från «olycka och förderf» i det yttre äro vi nådigt bevarade:
det är allt af Herran. Om ett inre förderf dock fortgått eller
tillväxt, och om det skall bära sina osaliga frukter: detta var
vår egen skuld, detta blifver vår otrohets, våra synders förtjenta
lön. — I »enighet och sämja», — så synes för menniskoögon
— äro sakerna utförda. Om denna enighet alltid var kärlekens
frukt, ej mången gång frukten af köld eller modlöshet, af en
oren viljas medvetna vanmakt, dömme Herren allena. Det ges
ock en falsk frid, ett lugn, ej mindre upplösande än stormen
eller förebådande denna. — Skall hvad beslutadt är lända
fäderneslandet «till välfärd» — ej endast till skenbar och
förgänglig blomstring — «till frid», inom och utom oss, varaktig,
sann, ärofull — och derigenom «till lycksalighet», som så
för-tjenar att nämnas: så varder detta skeende icke oss till
berömmelse, utan «Hans namn till pris och ära», hvilken böjde
våra hjertan, upplyste våra tankar, åt allt godt verk framgång
. gifva skall, och seger förläna i all strid för Hans rike.

Att så ske måtte, bedje vi Dig, hvilken «Biket tillhörer,
«och makten och herrligheten», Dig, o Fader vår, etc.

#

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 01:17:30 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/fcesamlade/5/0231.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free