Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
aktigt, ehuru de stundom nyttjat samma ord för att beteckna
äfven det synliga samfundet af Christi bekännare * *), ty en
sådan begreppens förvexling kan i den första christna
församlingen lättare förklaras, så vida denna i en högre renhet uttryckte
det inres natur. Men snart visade sig förfalskningens tecken,
uppkomna genom en konflikt med de, bibliskt så kallade,
psy-chiska föreställningarna. Af detta missförstånd äro tvenne
huf-vudarter: den ena finner och antager idéens reela närvaro i
fenomenet, hvarigenom helighetens karakter i kyrkans prædikater
sträfvar att öfvergå i en magisk; den andra söker att i det
yttre fullkomligt realisera idéen och har visat sig vara en rik
källa till hypokrisi, likasom begge till ochristlig intolerans.
Den förre är fullast och konseqventast uttryckt i den Romerska
katolicismen, den sednare se vi i sektriktningens flesta
fenomener, särdeles i vissa t. ex. hos Montanister, Novatianer,
Dona-tister, Vederdöpare, Qväkare, m. fl. Dennas realiseringsförsök
hafva varit af föga följd, ty den heliga kyrkan har, nedtryckt
af en sjelfgjord helighetstyngd, aldrig förmått att förklarad
framgå i det yttre. Men så mycket större uppmärksamhet
för-tjenar den förra. De första christna uppfattade mer känslans
än dogmens princip, derföre hann ej heller kyrkans idé hos
dem till nog stadga och klarhet innan missförståndets faror
inställde sig. Den spekulativa bestämningen behöfdes ej heller,
så länge inga tvifvel uppstått. Det var dem nog, att de kände
sig lefva i den sanna kyrkan. Att se, huru makten af den
yttre enheten, genom hvars former i de första församlingarnas
bildning redan apostlarna ville beteckna, lifva och skydda den
inre, småningom i den allmänna föreställningen och känslan
öfvervägde, fördunklade och slutligen utträngde denna inres
begrepp **), ända till dess att den Romerska parodien på den
*) T. ex. Ebr. 2: 12. Ap.G. 19: 32.
*é) Det är lärorikt att hos sjelfva kyrkofäderna följa — ehuru allt for
omständligt att här visa — det ursprungliga begreppets öfvergång till det
katolska, ifrån denna förvandlings första skymt hos Ignatius och Irenæus
till dess växande bestämdhet hos Tertullianus, Clemens Alexandrinns,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
