- Project Runeberg -  Chr. Er. Fahlcrantz' Samlade skrifter / Band 6. Afhandlingar i vetenskapliga, kyrkliga och vittra ämnen /
63

(1863-1866) [MARC] Author: Erik Fahlcrantz
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

kats Förf. att i de vanligen antagna principerna för statslärans
systemer se annat än hypotheser, som visserligen äro naturliga,
men just derföre, till följd af det theologiska begreppet af
natur, minst sagdt ytliga (utvecklingen häraf ligger för mycket
utom vidden af denna artikel), så må det vara så mycket mer
tillåtet, att äfven den åsigt utsäges, som theologen, om han
vill vara konseqvent, måste hysa öfver detta ämne. Theorier
uträtta visserligen vida mindre, än deras uppgörare vanligen
hoppas och mången annan förmodar. Oftare äro de sjelfva
produkter och exponenter af tiden, än de äro dess ledare. Helt
andra lifsprinciper, än spekulationens alster, grunda och bilda
samhällen, eller ock måste theorien tillika så i handling bevisa
sig vara en brinnande tros frukt, som t. ex. i Reformationen.
Till och med de vetenskapliga systemer, som hafva det mesta
sken af spekulativt ursprung, i theologi, i filosofi, i estetik,
o. s. v., gå ofta omedvetet fram ur den regerande tidens anda,
eller fråga de, hvad denna har att befalla. Så mycket mindre
hopp om gunst och framgång kan en theori påräkna, som icke
blott är i strid med en viss tids riktning, utan som utgår
från en bekännelse, hvilken förnekar åt h varje tid myndighet
i de ämnen, som ligga ofvan om tiden, d. ä. från theologens,
såsom- sådan. Redan i en annan afhandling har Förf. sökt
bestämma den förening af tro och sträng vetenskaplighet, som
för honom konstituerar theologens karakter. Den theologiska
åsigten måste dels bekänna sig — det ligger i dess ethiska
princip —, dels i alla vägar, således äfven i politik, bära vittne
om sitt ursprung, och således alla läror, då de utgå från
erkännandet af En, gudomlig princip, såsom reellt verksam i all
sann tanke, all sann känsla, all sann handling, måste dels
historiskt se och söka samma princip i alla fenomener af den
gudomliga verksamheten, dels yrka dess enda, högsta, rätt
att vara den bekända och följda principen i alla menskliga
systemer och handlingar. Den måste vidare, icke blott
godtyckligt, utan nödvändigt och i första rummet — det ligger i
det framställda begreppet af kyrka — uttala sig just i afseende

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 01:17:43 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/fcesamlade/6/0066.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free