Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
eller till det mesta umbäras.» Man har således haft orätt, «så
ofta man velat förstå med smak endast ett slags lägre snille».
Orimligheten häraf ser man bäst, menar han, då i arbeten,
»som vittna om snillets höjd och styrka, smakens brist likväl
ofta låter med stort misshag känna sig». Smaken är således
icke endast en gåfva för det angenäma, utan, «i vidsträktare
hänseende, omdömets pröfning af ett arbetes bästa anläggning och
visaste utförande». Att «skrifartens ljufvare behag, som vanligen
bär namn af smak, icke äger värdet af den stora skapande sinnesgåf-
van........är ett påstående, som ej kan ogillas utan orättvisa».
Men deraf följer icke «att djupa tankar och lifliga bilder göra nog
till en författares ära, och göra derigenom umbärligt allt hvad till
deras förtjenst kunde af smaken ännu vidare tilläggas». Så är
det ock nu för tiden «en foga erkänd förvillelse, att, då man
ser sitt arbete vanprisadt, hänskjuta sig till den allmänna goda
smaken», ty hvar finnes denna, oberoende af «något klimats
stelare eller blidare beskaffenhet, något hofs rådande behag, o.s. v.?»
Men detta är ej nog: det gifves äfven en personlig olikhet hos
både författare och läsare, «som ej ringa bidrager till denna
omdömets stridighet». «Genom hvilket organ förklarar sig nu
den allmänna smaken?» frågar han och svarar: «visserligen
ingenstädes», och frågar vidare: «men gifves ej derföre ett
allmänt rätt i skönhet likasom i förstånd?» Han svarar visserligen:
cöngen förståndig har någonsin allvarsamt tviflat derpå,» men
hvad detta rätta är, säger han oss icke, utan omtalar vidare
huruledes »det varit en ofta väckt fråga huruvida kännedomen
af konstreglorna och begrundandet af de bästa efterdömen göra
nog till smakens fullkomlighet, eller huruvida den förfining,
som påstås vinnas i en upphöjdare sällskapskrets, vore ännu
dertill af en bevist oumbärlighet», men vill ej tillmäta sig
»rättigheten att afsluta denna strid mellan lyckans fåfänga och
naturgåfvornas». Han vill blott väcka vår uppmärksamhet
derpå, att »af alla dem som med nationers enstämmiga bifall
upphöjt sig till mönster af smakens fullkomlighet, ingen enda
finnes, som icke blifvit upptagen i den ädlare sällskapskretsen»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
