Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
i samma skaparegåfva. Men i sådant fali skulle man antingen
åt denna i dess helhet eller ock åt den förra ingrediensen
deraf gifva ett särskild t namn. Tillåter man sig nemligen att
göra en sådan upplösning, och med detsamma
nedsättning, af snillets begrepp, så kunde man med lika rätt i
stället for smaken sätta vid snillets sida fantasien, känslan, eller
hvilket som helst af de elementer, som tillsammans konstituera
det verkliga snillet. Man förgäte nemligen aldrig, att med
ordet snille — isynnerhet då det, såsom naturligtvis i
Akademiens valspråk, skall vara signalementet för en institution till
den högsta själsodlings fromma — måste förstås idéen, snillet
in abstracto, icke något concret fenomen deraf eller någon
summa af dess fenomener.
Jemte den betänkliga juxtapositionen i detta valspråk har
Akademien ännu en annan, hvari hon velat uttrycka fältet
för sin verksamhet och sitt interesse, då hon nemligen bestämt
Skaldekonst och Vältalighet såsom de konstituerande delarna
af detta fält Äfven vid detta sammanställande torde kunna
göras analoga anmärkningar. Icke kan fördelningsgrunden vara
någonting så tarfligt som formskilnaden mellan hvad man
kallar bunden och obunden stil. Om skaldekonst betyder poesi,
d. ä. vitter skapelse, och det egentligen poetiska således är det
frambringande, det originella, men den poetiska formen, om
den ock icke skulle oskiljeligt utgå från sjelfva
skapelseprincipen dock i den måste hafva grunden äfven för sin yttersta
detalj — så må frågas hvad som är det egentliga i
vältaligheten och huru den blir collateral med skaldekonsten under
vitterhetens gemensamma begrepp? Väl icke genom det
materiella, ty då skulle vältalighetens materia icke få hafva
uppkommit genom inbildningen, d. v. s. själens skapelsekraft, i
hvilket fall denna materia blefve detsamma, som är
skaldekonstens primarium. Stannar den åter vid formen, så måste, för
möjligheten af collateralism, äfven skaldekonsten hafva sin
karakter endast af formen och hela vitterheten hafva sin betydelse
af formbestämningar, som dock ej kunna hafva någon giltig
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
