Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Narraktigt nog — låt man kramaset stå —
Det kan bli godt vid bröllopsfesterna,
Till maskeradsal än ocb än till kyrka.
Men hvem är herrn uti förgylda stolen
Med stjemebildema i famnen, gosse P
RIKSMARSKALKEN (SaktaJ.
St! då för Guds skuld, känner ni ej kungen?
konungen (till Riksmarskalken).
Om kungar är här godt, f-n känner alla;
Men hvarför stiger han ej fram och friar
Och spisar här med oss? Nå — hvar en njute
Sin ädla frihet här — och äfven jag.
Nu vill jag roa mig i slutet sällskap;
Jag vill bli af med folket, för att språka
Med mina gäster mellan fyra ögon,
Kan du ej ställa till att det går för sigP
nnrsMA mre a
Det gör jag lätt och gerna, bästa herre.
(han går fram och fäller ned ridån, men stadnar
sjelf utanför såsom mellanakt).
Det var hög tid, värdaste publikum,
Att täckelset kom ned, ehur i otid,
då ännu något återstår af akten, men vår man har
druckit något förmycket i glädjen och då går han alltid utom
rollen. Också är det som nu följer af mindre betydenhet. Den
höge värden ingår nu först i likgiltiga samtal med en och
annan af prinsame, blir alltmer orolig öfver prinsessans långa
uteblifvande och affardar ett bud till féen Titania, för att
af-hemta sin dotter. Emedlertid deserveras taffeln och ett
Wo-besser-parti arrangeras i stället Till någon förklaring af det
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
